Enligt gällande regler har banker rätt att helt ensidigt och utan någon möjlighet till rättslig prövning säga upp lån och detta även om låntagaren uppfyller sina villkor utan anmärkning.

Det är nu drygt 10 år sedan det finanspolitiska ramverket infördes. År 1995 föreslog regeringen att ett utgiftstak skulle införas som komplement till målet att stabilisera statsskulden. Två år senare, i vårpropositionen 1997, presenterade regeringen överskottsmålet och krav på balans i kommunal sektor, vilket skulle gälla från och med 2000.

Riksdagen avsätter årligen ett betydande belopp till riksdagen partigrupper. 2008 uppgick stödet till ca 240 miljoner kronor vilket är en fördubbling jämfört med 2004.

I en debattartikel (DN den 22 september 2007) redovisas resultatet av en undersökning som granskat hur allmänhet och journalister uppfattar 7 olika organs inflytande över den politiska dagordningen. Undersökningen är unik därför att den spänner över nästan 20 år (1989-2005). Resultatet av studien är på flera punkter mycket intressant, men mest anmärkningsvärd är observationen att medias makt stärkts på ett signifikant sätt samtidigt som såväl regeringens som riksdagens politiska inflytande minskat dramatiskt

Att makt utgår från folket och Riksdagen är folkets främste företrädare. Ungefär så inleds grundlagen. Och de orden förpliktigar. Vi har folkets uppdrag och vi är ansvariga inför dem.

För drygt en månad sedan mottog riksdagen en proposition från regeringen. Den innehöll en begäran om tillstånd att få låna ut 6,5 mdr sek till Island.

Representativ demokrati innebär att folket i allmänna val överlåter makt och befogenheter till ett fåtal valda ledamöter. För att förhindra maktmissbruk måste de valdas befogenheter begränsas. Grundlagen (författning, konstitution) är den lag som sätter gränser för politikernas beslutsfattande.

Ännu en gång har regeringen kritiserats av Riksrevisionen för sin undermå-liga styrning av de statliga bolagen. Den är formlös – och med det menar revisionen att det inte går att utröna vilka beslut som fattas, var och av vem...

Om socialdemokraternas (regeringens) energipolitik finns mycket att säga. Dessvärre inte så mycket vackert. Den präglas av ryckighet, kortsiktighet, önsketänkande och motstridighet. Lite tillspetsat kunde man också sammanfatta den som en veritabel orgie i fastställandet av inbördes icke förenliga målsättningar.

Den svenska staten är Sveriges största företagare räknat i antalet anställda. Enligt nya uppgifter är vinster större än någonsin men bland vinstmaskinerna ingår inte längre Systembolaget men väl de gamla kända kassakorna Vattenfall, Svenska Spel, Telia Sonera.

Idag skall kammaren besluta om en viktig fråga, nämligen den hur småföretagare skall beskattas, inte i allmänna termer utan i ett särskilt sammanhang, närmare bestämt i samband med försäljning av det företag som han/hon har skapat.

Staten är ingen bra företagare. Staten är heller ingen bra ägare. Det finns rikligt med exempel på hur det brukar se ut – ineffektivitet, svag lönsamhet eller t o m förluster, slöseri med skattebetalares pengar m.m. Varför blir det så? Svaret är enkelt för den som har förmåga att vara en smula cynisk - det är lätt att vara generös med andras pengar.

Två av de statliga bolagen har råkat i blåsväder. Systembolaget AB och Vin och sprit AB. Anklagelser om påstådda mutor och bestickning har förekommit frekvent i massmedia. Pikant - minst sagt - om ett statligt bolag mutar ett annat i syfte att uppnå fördelar. Inte mindre pikant blir det när VD för ett av bolagen råkar vara gift med Sveriges statsminister.

Målet för politikområdet Näringspolitik är att främja en hållbar ekonomisk tillväxt och en ökad sysselsättning genom fler och växande företag. Så står det ordagrannt i betänkandet som Riksdagen nu skall ta ställning.

Riksdagen skall idag ta ställning till en ny lag om investeringsfonder. Det är ingen bra lag som vi har att besluta om. Tvärtom på en rad punkter står den i direkt konflikt med grundläggande målsättningar som regeringen gett uttryck för i andra sammanhang och så även – i betänkandet.

Det finns stora frågor och det finns små frågor. Det finns principiellt viktiga frågor och oviktiga sådana. Det finns de som väcker en våldsam debatt hos allmänheten och de som går i stort sett helt spårlöst förbi. Det finns de som är tekniskt oerhört komplicerade och de som är lätta etc.

Sverige är ett rikt land men svenskarna är ett fattigt folk.

Att Sverige behöver företagare är alla överens om. Att situationen för företag måste vara goda tycks också alla vara överens om. Att det är viktigt att verka för goda villkor för företagarna och företagen tycks också alla vara överens om. Men där slutar också likheterna.

En politisk debatt om 3:12 reglerna tilldrar sig inget stort intresse. Tror inte att någon av oss som deltar i denna kommer att bli inbjuden till någon TV-soffa. Det är kanske tur för tittarna för frågan är ingen kioskvältare. Den är teknisk och svår att förstå även på ett teoretiskt plan. I praktiken är det än värre. Det kan vilken revisor som helst vittna om.

Skatter är något mycket större än procentsatser, beräkningsgrunder och andra teknikaliter. Det är ytterst en fråga om makt och moral. Eller mera exakt: hur stor del av det vi producerar skall vi fritt få förfoga över och hur stor del skall våra folkvalda tillåtas bestämma över och varför?

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om privata företags rätt att sälja akademisk utbildning.

Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att de kommuner som så önskar ges rätt att under en försöksperiod få erbjuda alternativa former för barnomsorg.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening att vad som i motionen anförs om att skuldsaneringslagen skall ut-sträckas till att omfatta också aktiva näringsidkare.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen sagts om andelsägarnas rätt att byta fond utan att detta byte ger upphov till några skattekonsekvenser.

Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att rätten att väcka enskilda motioner i samband med avlämnandet av budgetpropositionen.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i mo-tionen sagts om en förnyad prövning av kärnkraftens ställning ge-nom att en ny folkomröstning i frågan hålls.

Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att det ledamotsnära stödet bör utökas.

Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att en utredning tillsätts med syfte att utforma regler för hur det ledamotsnära stödet kan omvandlas till en ledamotspeng, som ska betalas direkt till den enskilde riksdagsledamoten och inte som nu till partierna.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen sagts om rätt till skatteavdrag för köp av hushållstjänster.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om förmögenhetskattens avskaffande

Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att motionstiden för regeringens propositioner förlängs till åtminstone 1 månad.

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs avseende fastighetsskattens avveckling.

Riksdagen ger regeringen till känna som sin mening att en utredning tillsätts med syfte att utforma regler för hur en begränsning av den enskilda motions-rätten kan gestalta sig samt hur voteringsreglerna kan utformas i syfte att mins-ka antalet voteringar för öka effektiviteten i Riksdagens arbete.

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som i motionen anförs om anskaffandet av 3:12 reglerna.